Jessica Larsson
Detta är en väv som är inspirerat av min kompis August som väldigt hastigt och oväntat gick bort tidigare i år.
Väven är en rana som kommer från det samiska ordet ratnu och är i grunden ett tygstycke som är hemmahörande i den samiska kulturen. Ranan användes först främst som täcke men även som kåtaduk, idag tillverkas ranan däremot främst i syftet av att vara en väggbonad som kan ses som en variant av tavla för att skapa en mer hemtrevlig atmosfär.
Väven speglar Augusts personlighet och jag har använt mig av färgsymbolik för att tydliggöra personlighetsdrag och egenskaper som han hade. Vykorten bredvid har blommorna svalört mer känd som smörblomma som har betydelsen att man kommer att återse varandra.
Den andra blomman är tjärblomster som är förekommande i buketter man ger till någon som man älskar eftersom att ge någon tjärblomster just betyder - jag älskar dig. Vykorten utspelar sig från dagen jag fick reda på hans bortgång fram till idag ungefär en månad efter hans begravning.
Tanken bakom mitt verk var att gestalta honom utan att göra en faktisk avbildning av hans ansikte för att främja att han fortfarande är med även om det inte är på plats fysiskt.
